Lager-på-lager: så klär du dig för vandring
Lager-på-lager är grunden för att hålla dig varm och torr ute. Principen är enkel, men det är lätt att välja fel material. Här går vi igenom vad varje lager gör, vilka material som fungerar och hur du anpassar klädseln efter vädret.
Klä dig i tre lager. Ett underställ leder bort svett från huden, ett mellanlager värmer och ett skal stoppar vind och regn. Ta av och på lager efter hur aktiv du är, så att du varken svettas eller fryser.
Innehåll
Därför fungerar lager-på-lager
Det är inte kläderna i sig som värmer, utan luften som fångas i och mellan dem. Därför håller flera tunna lager ofta lika varmt som ett tjockt. Fördelen är att du kan ta av ett lager i uppförsbacken och ta på det igen när du stannar.
Den stora fienden är fukt. Blöta kläder leder bort värme mycket snabbare än torra, oavsett om fukten kommer från regn eller från din egen svett. Lager-på-lager handlar därför lika mycket om att undvika att svettas som om att hålla värmen.
Baslagret: underställ som leder bort svett
Underställets uppgift är att transportera bort fukt från huden så att du håller dig torr. Det sitter närmast kroppen och ska vara åtsittande utan att vara tajt. Det finns två material att välja mellan.
Merinoull
Merinoull är mjukare och finare än vanlig ull och kliar sällan. Den värmer även när den är fuktig och luktar nästan inte, ens efter flera dagars användning. Därför är underställ i merinoull förstahandsvalet för flerdagsturer. Nackdelen är att ullen är dyrare och slits snabbare än syntet. Vi jämför materialen mer ingående i guiden Merinoull eller syntet: vad ska du välja?
Syntet
Underställ i polyester torkar snabbare än ull och tål mer slitage. De passar bra för intensiv aktivitet som löpning eller turskidåkning, när du svettas mycket. Nackdelen är att syntet börjar lukta redan efter en dag.
Undvik bomull
Bomull suger upp fukt och håller kvar den. En bomullströja som har blivit blöt av svett kyler dig kraftigt när du stannar för en paus. Det är därför många friluftsmänniskor varnar för bomull närmast kroppen.
| Merinoull | Syntet | Bomull | |
|---|---|---|---|
| Värmer när blött | Ja | Delvis | Nej |
| Torktid | Medel | Snabb | Mycket lång |
| Lukt efter flera dagar | Lite | Mycket | Medel |
| Slitstyrka | Medel | Hög | Hög |
| Passar | Flerdagsturer, kyla | Hög puls, träning | Inte för friluftsliv |
Mellanlagret: det som håller dig varm
Mellanlagret isolerar genom att fånga luft, och det är det lager du oftast tar av och på under dagen. Många har två mellanlager med sig: ett tunt att gå i och ett tjockt att ta på vid pauser.
Fleece
En fleecejacka andas bra, värmer även när den är fuktig och är billig. Den är perfekt att gå i under kalla dagar. Däremot släpper den igenom vind och tar mycket plats i ryggsäcken i förhållande till hur mycket den värmer.
Dun
Dun ger mest värme per gram och kan packas mycket litet. En dunjacka är därför det bästa plagget att ta på vid pauser och i lägret. Dun tappar dock nästan all isolering när det blir blött, så det måste skyddas mot regn.
Syntetisk isolering
Jackor med syntetisk vadd, till exempel PrimaLoft, värmer även när de är fuktiga. De är tyngre och skrymmer mer än dunjackor som värmer lika mycket, men de är ett tryggare val i blött klimat, som på fjället under hösten.
| Fleece | Dun | Syntetvadd | |
|---|---|---|---|
| Värme per gram | Låg | Mycket hög | Hög |
| Värmer när blött | Ja | Nej | Ja |
| Packvolym | Stor | Mycket liten | Liten |
| Andas under aktivitet | Mycket bra | Dåligt | Medel |
| Bäst för | Att gå i | Pauser och läger i torrt väder | Pauser i blött väder |
Skalet: skydd mot vind och regn
Skalet är det yttersta lagret. Det ska stoppa vind och regn men ändå släppa ut fukten som kroppen producerar. Det klarar en skaljacka med membran, till exempel Gore-Tex. Hur ett membran fungerar förklarar vi i guiden om Gore-Tex och andra membran. Två siffror visar hur bra skalet är.
Vattenpelare
Vattenpelaren anges i millimeter och visar hur stort vattentryck tyget tål innan det släpper igenom vatten. Mer än 10 000 mm räcker för vanligt regn. För fjällvandring i kraftigt regn, med en tung ryggsäck som trycker mot axlarna, bör du sikta på 20 000 mm eller mer.
Andningsförmåga
Andningsförmågan anges ofta i gram vattenånga per kvadratmeter och dygn (g/m²/24h). Ju högre värde, desto mer svett kan ta sig ut. Över 15 000 g/m²/24h brukar räknas som bra. Tillverkarna mäter dock på olika sätt, så jämför helst inom samma märke.
Så anpassar du lagren efter vädret
Tabellen ger en utgångspunkt för vanliga förhållanden. Alla fryser olika mycket, så justera efter dina egna erfarenheter.
| Förhållande | Baslager | Mellanlager | Skal |
|---|---|---|---|
| Sommar, 15–25 °C | T-shirt i merino eller syntet | Tunn fleece i ryggsäcken | Regnjacka i ryggsäcken |
| Höstfjäll, 0–10 °C | Underställ i ull, 150–200 g/m² | Fleece att gå i, dun- eller syntetjacka för pauser | Skaljacka och skalbyxor |
| Vinter, under −10 °C | Tjockare ull, 200–260 g/m² | Fleece eller ulltröja, dunjacka för pauser | Skal mot vind |
Glöm inte fötterna. Rätt vandringskängor och ullstrumpor är lika viktiga som lagren på överkroppen.
Vanliga frågor om lager-på-lager
Behöver jag alltid tre lager?
Nej. En varm sommardag räcker ofta ett baslager, med de andra lagren i ryggsäcken. Poängen är att du har dem med dig och kan ta på dem när vädret slår om.
Kan jag använda en softshell i stället för ett skal?
En softshell stoppar vind och lätt regn och andas bättre än ett skal. Den ersätter dock inte ett vattentätt skal i ihållande regn. Många använder softshell som ett kombinerat mellan- och ytterlager under torra dagar.
Vad betyder g/m² på underställ?
Det är tygets vikt per kvadratmeter. Ju högre värde, desto tjockare och varmare plagg. 150 g/m² passar för hög aktivitet och milt väder, medan 250 g/m² passar för kyla och lugnare tempo.
Gäller lager-på-lager även på vintern?
Ja, ännu mer än på sommaren. I kyla är det extra viktigt att undvika svett, eftersom fukt i kläderna snabbt kyler ned dig när du stannar.